Publicerad 2014-05-09 17:12:23 i Allmänt,
Känslorna vill inte försvinna. Kan inte sluta tänka på honom. Tanken slår mig varje dag. Jag vill berätta men ändå inte. Är rädd för vad som kan hända och vad som kommer ske. På något vis känns det som det är bättre att vara olyckligt kär.Har ju ändå inte tid med detta och även flyttar jag ju kanske till nästa sommar och även han har ju mycket att stå i. Det är något som aldrig skulle funka! Dessa ögon får en att smälta och hans leende får en att falla samman. Se honom åka iväg i bussen och le mot än genom fönstret, är det en slump? fanns massa plats i bussen och ändå satte han sig så han kunde se mig och inte vid sina vänner! Nej sluta tänka och börja leva kanske är en bra idé, men vågar inte det är för skämmit att berätta och tänk om han inte svarar eller om han säger nej. Värst av allt tänk om han säger till alla andra och pratar bakom min rygg!
